De moderna sågverken i Sverige inledde sin historia omkring 1850 då Sverige övergick från jordbrukssamhälle (eller bondesamhälle som man sade förr) till industrisamhälle.
Övergången inträffade inte över en natt utan genomfördes naturligtvis successivt. Men ändå kunde nog människan känna sig som Charlie Chaplin i hans egen film Moderna tider från 1936. Dock var folk i allmänhet inte så utsatta i det avseendet redan då. Det gällde mer de proletärer som kom att stå i beroendeställning till industrin, de som inte ägde egen mark, eget kapital eller inte var knutna till jordbruket. Dessa rekryterades till den kamp som kom att stå mellan järnbruken och sågverken.
Släpa stock och stapla plank
För träindustrin blev det på många håll en hektisk tid. De trakter och landskap som påverkades i stor grad var bland annat Medelpad, Jämtland och Härjedalen. Sågverksägarna kallades 
”träbaroner” som fick en hel del problem att lösa. Det gällde att skaffa skog genom arrende eller uppköp av hemman, se till att kedjan av specialister fungerade och att sedan sälja de färdiga trävarorna.
Hårda arbeten krävde hårda och tuffa män till fällning, timmerforsling i skog, timmerflottning, sågverksarbete, stabbläggare till brädgårdarna och folk för utskeppning. En del av arbeten utfördes även av kvinnor och barnarbete förekom. Folk kom för att få arbete även bara som medhjälpare från närbelägna landskap och Finland. De flesta av dessa fick endast arbete med utskeppningen eller annat enklare, men tungt jobb som mestadels var säsongsbetonad.
Förhållanden var enkla, kaosartade och oerhört slitsamt. De urdåliga bostäder som arbetare hänvisades till, tempot och främlingskapet liknades i dessa delar med guldruschens Klondyke.
Konflikt och strejk
Strider utbröt 1879 efter att arbetarnas löner sänkts drastiskt. Avsättning för virke minskade och priserna sjönk vilket föranledde träbaronerna att gå samman för att minska arbetarnas löner.
Det som mest stack i ögonen på manskapet var att sågverksägarna fått ett rejält lån av riksdagen för att kunna reda ut krisen. En vårdag då seglingen precis kommit igång efter vintern lade en del av arbetarna i Sundsvall ner arbetet. Budskapet spred som en löpeld och på några få dagar var den ditintills största strejken i landets historia ett faktum. Detta trots att inga fackföreningar ännu hade letat sig upp till trakterna.
Första sågverken
Sågverken och dess historik är i sig något som inleddes långt innan industrialiseringen. Under 1400-talet anlades Sveriges första sågverk som då var en såg- och hammarsmedja. Detta var i Forsvik som då tillhörde klostret i Vadstena. Den hade haft en nästan 600-årig historia då den lades ner 1999.
Förr drevs sågverken med antingen vattenkraft där sådan var tillgänglig eller vindkraft med väderkvarnar. Nästa steg i driften var ånga då ångmaskiner kom i bruk. Till Sverige kom uppfinningen i mitten av 1700-talet och den brukades tills elektriciteten ersatte de klumpiga och vedslukande vidundren.